Arbetsmiljö och säkerhet på svenska handelsfartyg

Syftet med studien är att undersöka i vilken utsträckning sjömän i olika befattningar och avdelningar utsätts för olika arbetsmiljöfaktorer ombord på fartyg. Vi vill också undersöka hur vanligt det är med arbetsrelaterade symtom och samt hur man uppfattar säkerhetsklimatet ombord. Resultatet ska ge ett underlag för prioritering av arbetsmiljöförbättrande åtgärder och forskning inom svensk sjöfart.

Målgruppen är svensk- eller engelsktalande sjömän (oavsett nationalitet) med registrerad personlig e-postadress i Svenska Sjömansregistret. Totalt är detta i dagsläget ca 5 600 sjömän (600 kvinnor, 5000 män).

Ansvariga för projektet är Ralph Nilsson (överläkare, Med Dr.), Eva Andersson (överläkare, Med Dr), Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska universitetssjukhuset och Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet, Karl Forsell (överläkare, doktorand) Arbets- och miljömedicin, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå, samt Monica Lundh, tekn. doktor, Chalmers tekniska högskola, Institutionen för sjöfart och marin teknik, Göteborg.

Finansiering: Undersökningen genomförs med ekonomiskt stöd från Sjöfartens Arbetsmiljöstiftelse (SAMS). Transportsstyrelsen/Sjömansregistret har bidragit med e-postadresserna. Sjöfartens Arbetsmiljönämnd (SAN) fungerar som referensgrupp för projektet.

Bakgrund: Enligt Transportstyrelsens dokumentation är antalet arbetsskador (arbetsolyckor och arbetssjukdomar) bland sjömän ca 2 ggr vanligare än bland övriga yrken. Detta kan säkert delvis förklaras av faktorer avseende arbetsmiljön och säkerhetsklimatet ombord, men skillnaderna är också stora mellan olika fartygstyper och avdelningar. Dessa siffror har inte förändrats under de senaste 10 åren. I en nyligen genomförd dansk studie var olyckor med dödlig utgång sex gånger vanligare bland sjömän än i landbaserade yrken (Borch, 2012).

Flera svenska och internationella studier har visat att sjömän har en högre dödlighet och högre förekomst av sjukdom vid jämförelse med andra yrkesgrupper. Många sjömän utsätts för cancerframkallande och andra skadliga faktorer i arbetet, ex. dieselavgaser vid på- och avfarter av godsfordon, asbest från isoleringsmaterial, polyaromatiska kolväten (PAH) från oljor, sot och avgaser, miljötobaksrök samt PAH från stekos. Även olycksrisker, buller, vibrationer, ergonomiska och psykosociala arbetsmiljöfaktorer kan vara problem.

Det finns inga publicerade undersökningar avseende svenska sjömäns uppfattningar om sin egen arbetsmiljö, och inget avseende säkerhetsklimat bland svenska sjömän.

Metod: En webbenkät riktad till ca 5600 sjömän med uppgiven personlig e-postadress i det Svenska Sjömansregistret. I det personliga utskicket (aviseringsbrevet) ingår ett informationsblad om enkäten med översiktlig information om projektet och dess metodik, information om oss i projektgruppen, sekretess, finansiering samt hur urvalet skett. I inbjudningsbrevet finns en personlig länk till webbenkäten för dess specifika inloggningssida. Ifyllande av enkäten beräknas ta 15-25 minuter. Vid obesvarad enkät (bortfall) kommer högst tre påminnelser att skickas till forskningspersonen om man inte meddelat att man inte vill delta i studien.

Sekretess: De individuella enkätsvaren sparas automatiskt direkt vid ifyllande av webbenkäten på en server. Servern sköts av ett Stockholmsbaserat dataföretag (Alstra; enkätverktyg Survey GeneratorTM). Dataföretaget behandlar alla personuppgifter enligt personuppgiftslagen (PUL, SFS 1998:204). Data kan inte utan kodnyckeln härledas till enskilda individer, och denna kodnyckel har endast vi inom forskargruppen tillgång till. Arbetsgivare och andra personer än de som är ansvariga för studien kommer inte att få tillgång till individuella data.

Resultaten kommer att redovisas på gruppnivå och jämföras med referensmaterial som finns för olika delar av enkäten (andra yrken och en allmän population). Enskilda individer och deras lämnade uppgifter kommer inte att kunna identifieras från rapporten.

Publicering av resultaten: Resultaten av studien kommer att göras tillgänglig för sjömännen och andra berörda parter i form av rapporter och vetenskapliga artiklar. En sammanfattning av resultaten kommer att publiceras i SAN-nytt och i andra sjöfartstidskrifter.

AMM har sedan länge ett nära samarbete med parterna inom sjöfartsnäringen, speciellt Sjöfartens Arbetsmiljönämnd (SAN). Med stöd av SAN har vi startat en webbplats och nätverk med inriktning på bland annat arbetsmiljörisker och andra hälsofrågor inom sjöfarten (Centrum för maritim hälsa: www.maritimehealth.se), där resultat och rapporter kommer att finnas tillgängliga.

Ralph Nilsson medverkar som textförfattare i den webb-baserade Textbook of Maritime Medicine, där resultat från projektet kommer att utgöra viktiga komplement. Resultaten planeras också att utgöra delarbeten i doktorand Karl Forsells avhandling.